fredag 24 oktober 2014

Temat vispen med rävarna

Som ni redan vet så började vi temat vispen med att ta reda på vad teknik är. Teknik är något som används eller tillverkas i ett bestämt syfte för att underlätta för människan och vispen är ju verkligen en teknisk uppfinning på flera sätt. 




Nästa lektion i temat var vispens utveckling. Jag bjöd in eleverna kring en lägereld, utklädd till stenåldersmänniska. Vi gjorde en tidsresa tillsammans, där jag berättade om vispens historia, med barnens hjälp, givetvis. 


Vispens historia börjar när våra förfäder skaffade sig boskapsdjur, under stenåldern, innan dess var de samlare och jägare. Stenåldersmänniskan använde skinnpåsar att förvara grädden i och medan de smög omkring och jagade vispades grädden till smör. Vikingarna gjorde, vispar av björkris. Jag berättade även om luffarna som sålde vispar på 1800-talet och mycket mer. Barnen är riktigt medvetna om vår historia, vilket kan tyckas märkligt, men de lär sig av allt t.ex. Bamse som beger sig ut på äventyr med vikingar och förra årets julkalender. Efter vår tidsresa fick de göra en tidslinje och sätta visparna i rätt tidsordning.



Under den tredje lektionen tittade vi på några filmer från Arlas hemsida. Där vi fick reda på hur gräs blir till mjölk, hur kons anatomi ser ut och hur det går till att mjölka. Gå gärna in och titta http://arlaminior.se/for-lararen/vad-ar-arla-minior. Men vad har det här med vispen att göra, kanske ni undrar…? Jo, för utav grädde gör man smör. Alltså man vispar grädde till smör, vilket vi provade på under lektion fyra. 



Under lektion fyra arbetade vi med ett undersökande arbetssätt. Det innebär att man ställer hypoteser, jämför resultat, dokumenterar och använder olika uttryckssätt för att visa vad man har lärt sig. Men så här i efterhand blev det inte riktigt som jag hade tänkt, men det är ju därför jag är i klassen, för att jag ska lära mig planera och genomföra lektionerna på ett bra sätt och ibland misslyckas jag. Eleverna är fantastiskt duktiga, inspirerade och vill snabbt komma igång med själva uppgiften, så det var inte så intressant att ”fylla i” något papper, de ville sätta igång att vispa och jag förstår dem. Jag delade in klassen i sex grupper. Jag hade sex olika sorters vispar. Varje grupp hade en visp, alla hjälptes åt att vispa. Vår hypotes, som vi skulle undersöka var: MED VILKEN VISP GÅR DET SNABBAST ATT VISPA SMÖR?



Resultatet var lite förvånande. Att elvispen skulle gå fortast hade nog de flesta koll på, men att tupperware-vispen var lika snabb var det få som kunde förutse. När alla grupper fått smör hällde vi ut kärnmjölken och blandade i lite salt i smöret (för smakens skull). Därefter provsmakade vi smöret på knäckebröd. Det var jättegott. Prova gärna att vispa smör hemma. 






Jag tog hem smöret som blev över efter lektionen och mina barn blev imponerade över att eleverna gjort så gott smör. Vi hade det på smörgåsen, stekte svamp som vi använde i en soppa samt stekte pannkakor. 


Sista lektionen använde jag för att sammanfatta temat. Jag gjorde en Powerpoint och visade eleverna, med animerade bilder och fotografier på eleverna när de arbetar flitigt. Det blev en fin avslutning på temat om vispen. 



Visst ja… jag höll på att glömma dansen. Vi dansade som molekyler under idrottslektionen i onsdags, för att på ett annat sätt förstå vad som händer med grädden när man vispar in luft i den och det blir till smör. Dessutom kunde jag på ett enkelt sätt föra in naturvetenskapliga begrepp som är viktiga för fortsatt lärande, på ett lekfullt sätt. 


Nu ska jag tillbaka till högskolan och redovisa mitt arbete hos rävarna. Det har varit otroligt roligt och lärorikt. Jag ser fram emot nästa gång, vilket blir i slutet av vårterminen. 
Ett stort tack Christel och alla rävar för att ni har tagit så bra hand om mig!!!


Kram Annette












fredag 17 oktober 2014

Vikten av att lära sig läsa

Att läsa är att förstå hur tecken och bokstäver på pappret ska uttalas och vad de betyder när de står tillsammans på ett bestämt sätt som ord. Men att kunna läsa är också att förstå det man läser. Barn lär sig läsa på många olika sätt och vid skiftande ålder. En del lär sig på egen hand och meddelar en dag glatt vad som står på skyltar, i böcker och i tidningarnas rubriker. Andra barn behöver mycket inspiration, stöd och hjälp.



En god läsförmåga och framför allt en god läsförståelse är viktig med tanke på skolframgången. Om ett barn lär sig läsa flytande och förstå vad det läser så klarar det sig bättre i skolan. Läsningen ger ett större ordförråd, ett bättre skriftspråk och en god språkkänsla. Att läsa är också att träna sin koncentrationsförmåga.



Barn i alla åldrar gillar högläsning. En bok får oss att känna igen oss själva eller fundera över andra människors synsätt och tankar. Genom att läsa böcker blir vi underhållna och får sällskap. Böcker stimulerar vår fantasi och skapar nya inre bilder. Att dela läsupplevelser med ett barn kan också vara ett sätt att prata om svårare samtalsämnen via boken. 



Meningen med ”Läsepåsen” och att läsa ”En kvart om dagen” är att träna och befästa läsningen. Eleverna får läsa böcker som är på lämplig nivå. Här behöver vi i skolan hjälp av Er föräldrar och andra ”lyssnare”. Det är Ni där hemma som gör det största jobbet, vilket förhoppningsvis gör Era barn till goda läsare.



Några råd för barnets högläsning:
  • -  Försök att skapa lugn och ro runt högläsningen (stäng TV:n).
  • -  Låt den dagliga lässtunden bli avspänd och trivsam.
  • -  Din attityd och ditt läsintresse till skolarbetet, läsningen och språket
        överförs på barnet.
  • -  Låt barnet få läsa ca. 15 minuter. 
    Anpassa tiden efter hur barnet orkar läsa. 
    Uppmana barnet att läsa långsamt och tydligt och stanna vid punkt. Avbryt inte vid felläsning, men samtala efteråt och förklara svåra ord om det behövs. Passa på att förhöra bokstäver och ord i texten.
  • -  Då Ni börjar läsa en ny bok, skriv in vad den heter i läseprotokollet.   Anteckna även vem som lyssnat, hur det gick, och hur lässtunden var.   Om ni inte läst, skriv gärna orsaken.
  • -  Läs varje dag, men helgen får vara ledig.

  • -  Kom alltid ihåg att berömma och uppmuntra!


    Hoppas att Ni får många trevliga lässtunder tillsammans! 

    Hälsar
    klasslärare Christel







fredag 10 oktober 2014

Heartware och besök av Renata Chlumska

Heartware är ett av våra profileringsområden på Gripsholmsskolan. Heartware innebär att både elever, lärare och övrig personal har hjärta och hjärna med i det vi arbetar med, d.v.s. att försöka inta en positiv inställning och attityd och göra vårt bästa i olika situatoner. Vi försöker lära eleverna att inställningen ”Jag vill, vågar och kan” kan ta dem långt. 
Heartware innebär också att man inser vikten av förberedelse och att man tränar och övar för att nå sina mål. I klassrummet är det viktigt att ge andra goda förutsättningar för att lyckas. Det gör vi genom att ge alla arbetsro.

På skolan försöker vi jobba för att se möjligheter istället för att fokusera på hindren. Vi tränar även på förmågan att hantera motgångar. För att lyckas behöver man först våga misslyckas.

Vår mentor inom ämnet Heartware är Renata Chlumska. Hon är en svensk äventyrare och bergsbestigare. Chlumska blev 1999 första svenska och samtidigt den första kvinna att bestiga Mount Everest. Från juli 2005 till september 2006 genomförde hon en utmaning som kallas Around America Adventure. Hon paddlade kajak, cyklade och åkte inlines runt USA. Äventyret tog henne 439 dagar. 


Renata arbetar som  bäst som föreläsare och förbereder sig samtidigt för sitt livs äventyr - att bli första svenska kvinna i rymden.


I onsdags besökte Renata oss på skolan. Hon höll på förmiddagen en kick off med de äldre eleverna där de fick praktiska och fysiska utmaningar att bemästra. De yngre eleverna fick träffa Renata på eftermiddagen. Hon berättade då för oss om sina äventyr och vi fick i uppgift av henne att fundera på vad ett äventyr är för oss till nästa gång vi ses.




Renata höll även ett föräldramöte på kvällen där hon berättade om ämnet Heartware och även om sina expeditioner. Hon poängterade vikten av att ha hjärta och hjärna med i det man gör och att våga försöka och våga misslyckas. Ett misslyckande för henne är inte att försöka och inte nå målet. Ett misslyckande för henne är att aldrig våga ta sig till start.


Tack för ditt inspirerande besök Renata! Välkommen igen!